Välgörenhet

Sitter i ett avlägset land i en hotellbar i en liten obskyr stad som jag inte ens kan uttala namnet på. Imorgon är det Lucia och jag missar min lilla dotter i Lucia-klänning och allt som hör till. Så här kring Jul blir jag lätt nostalgisk och speciellt när jag ser all fattigdom och hur svårt människor runt omkring oss har det. Vi som har fast jobb och tjänar hyfsat med pengar klagar gärna och lätt. Gärna på arbetet, förskola, finns ingen tid till egen tid eller att träna, att dygnet har för få timmar etc etc. Men när man sätter saker i sitt rätta perspektiv så har jag/vi det fantastiskt bra och är välsignade men en otrolig tur.

Sedan jag gick ut universitetet, år 2003, och fick min första fasta anställning så har jag via autogiro skänkt 1% av min nettoinkomst varje månad till d.v.s. Hjälp-organisationer. En procent är inte mycket och jag skulle kunna skänka mycket mer så jag vill inte framstå som någon Helgon. Men om alla gjorde samma sak så tror jag det skulle hjälpa ofantligt många behövande själar där ute i vintermörkret. Det jag vill försöka säga med detta inlägg är att om man har en stadig inkomst så är 1% ingenting man märker av, även om man har som regel att spara 10% av sin nettolön varje månad till sig själv. Begrunda detta och gör ett eget val.

/Plutusson